VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

VĂ„r undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt sprĂ„kets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med sjĂ€lva undersökningen Ă€r hur pedagoger ser pĂ„ konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskollĂ€rare. Även sprĂ„kets betydelse för att hantera konflikter Ă€r centrala företeelser i vĂ„r undersökning. VĂ„rt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lÀrdomar av narrativt filmskapande i skolan, Àr att undersöka vad och hur eleverna (en Ärskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berÀttande spelfilm om snapphanetiden kan tÀnkas ha lÀrt sig av filmprojektet, och vilka tÀnkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den nÀrmaste utvecklingszonen och att barn lÀr sig bÀst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar Àr en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskÄdespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

SammanfattningDet hÀr arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stÀllet för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhÄllande har den hÀr studien försökt att om inte kombinera sÄ Ätminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier pÄ omrÄdet. Vygotskij har fokuserat pÄ processer runt den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat pÄ processer inuti den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande.

I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad de tio lÀrarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi Àr, samt vad de anser att det innebÀr att ha dyslexi. Det vi vill fÄ kunskap om, Àr hur barn med dyslexi kan erhÄlla adekvat hjÀlp i klassrummet. Dessa frÄgor önskar vi fÄ besvarade av vÄra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfÀllena har vi samtalat utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt, eftersom vi önskade ta reda hur lÀrarna upplever barnens situation. Vi har anvÀnt den kvalitativa metoden dÄ vi anser att den bÀst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet Àr en sjÀlvklarhet, dÀrför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgÄtt ifrÄn Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

SammanfattningDet hÀr arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stÀllet för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhÄllande har den hÀr studien försökt att om inte kombinera sÄ Ätminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier pÄ omrÄdet. Vygotskij har fokuserat pÄ processer runt den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat pÄ processer inuti den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande.

VÄr uppsats behandlar skolÀmnena svenska och svenska som andrasprÄk och olika lÀrares arbetssÀtt i tvÄ skilda skolmiljöer. Syftet med arbetet var att granska hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning d.v.s. vilka metoder lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur deras organisation av lÀsundervisningen gÄr till. Vi ville studera om det fanns skillnader respektive likheter vad gÀller lÀrares arbetssÀtt inom Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. LÀroplanens strÀvansmÄl nÀmner bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀssvaga elever pÄ ett teoretiskt gymnasieprogram lÀser och tillÀgnar sig undervisningstexter. Jag utgÄr frÄn ett dimensionellt synsÀtt pÄ lÀskompetens, som innebÀr att det inte fanns nÄgon definitiv grÀns mellan lÀssvaga elevers och genomsnittliga lÀsares lÀsförmÄga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebÀr att sprÄkutveckling Àr beroende av tÀnkandets utveckling och tvÀrtom, tjÀnar ocksÄ som utgÄngspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsÀttningar att förstÄ texterna, hur texternas sprÄk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstÄdda och hur didaktiken i klassrummet pÄverkar elevernas lÀsförstÄelse. Min fÀltstudie bestÄr av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna pÄ ett hermeneutisk, det vill sÀga förstÄelseinriktat sÀtt.

Nya siffror frÄn Skolverket visar att det aldrig tidigare gÄtt sÄ mÄnga barn i förskolan som nu. Idag Àr det nÀstan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det Àr en ökning med 138 000 barn pÄ tio Är (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltÀtheten Àr oförÀndrad (a.a.). NÀr LÀroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 stÀlldes det högre krav pÄ förskollÀraren. Med det hÀr som ingÄngsvinkel var syftet med vÄr studie att synliggöra förskollÀrarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och dÄ frÀmst hur de sjÀlva resonerar kring uppdraget och vilka förestÀllningar de har pÄ sitt arbete med barnen som befinner sig i grÄzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. I vÄr analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrÄn tre omrÄden som hanterar: FörskollÀrare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vÄr studie visar att förskollÀrarna kÀnner av de ökade kraven men försöker skapa sÄ bra förutsÀttningar som möjligt för de barn som Àr i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhÄllningssÀtt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

Syftet med studien var att genom gymnasielÀrares utsagor söka spÄr av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn pÄ lÀrande. Detta för att ta reda pÄ vilka kriterier lÀrare utgÄr ifrÄn nÀr de gör sina didaktiska val i undervisningen och pÄ vilket sÀtt Vygotskijs grundtankar Äterspeglas i lÀrares syn pÄ lÀrande.VÄr studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrÄn de fyra aspekterna som kÀnnetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning pÄ lÀrarroll och lÀrande. Vi anvÀnde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet dÀr vi anvÀnde relevant forskning för att förstÀrka vÄr tolkning av respondenternas utsagor.I studien framkom att lÀrare gav uttryck för att samspel och dialog Àr viktiga inslag i undervisningen.

I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är.  Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.